Akalla By !
Välkommen till Akalla By. En förort i norra delen av Stockholm som även upptar en bit av norra Järvafältet. Husby och Kista ligger i angränsande områden.
Akallas bostadsområde byggdes som en av de sista delarna i "miljonprogrammet" på 1970-talet. Mellan 1905 och 1970 ingick Akalla i det område på Järvafältet som militären använde som övningsområde.
Textmaterial från
" I slutet av 1950-talet minskade det militära intresset för Järvafältet samtidigt som Stockholm var trångbott och behövde mark till nya bostäder. 1970 såldes den del av Järvafältet där Akalla ligger, till Stockholms kommun.
Detta skedde vid en högtidlig ceremoni då ett monument avtäcktes. Staden bestämde att bostäder och arbetsplatser skulle byggas.
I väntan på att planerna skulle förverkligas brukade bonden Sigfrid Jansson på Akalla gård fortfarande jorden så som familjen Jansson gjort under många generationer.
1971 gjorde Stockholms stadsmuseum en inventering och dokumenterade Akalla gård i detalj. En stor mängd föremål tillvaratogs och fotografier togs på det mesta av lösöret i gården. Allt förvaras i Stadsmuseets arkiv.
1974 bärgades den sista skörden och Jansson flyttade ut. Se gärna intervjuer och filmer i Stockholmskällan. Gård renoverades grundligt för att vara ett gott exempel på hur en bondgård på Järvafältet kunde te sig. "
Se också : Anläggningshistorik
1974 flyttade jag och min pojkvän (ja vi var ju inte gifta på den tiden) in i en två:a på Stavangergatan i Husby. Det mesta höll på att byggas och jag minns så väl att det bara fanns en Favör-butik på Sibeliusgången - (mot Husby till).
Butiken fungerade också som tillfälligt postkontor. Det blev ett väldigt springande i den långa trappan ned till denna butik då det var mycket som skulle inhandlas till det nya hemmet.
1978 flyttade vi till Akalla. Nu var vi tre i familjen och senare blev vi fem. På olika sätt har vi under årens lopp deltagit aktivt i byns föreningsliv och olika årliga arrangemang.
Den här sidan ska ge dig en inblick i denna unika bys historia, en guide över byns byggnader och områden samt lite om de årligen återkommande arrangemangen.
Aktiviteter o föreningar i byn
Aktiva föreningar på byn:
Akalla arrangemangsgrupp Ordförande Jan Bergman e-post
Kista SC (Sport Club) Hemsida Se även akallaby.se som är under uppbygnad
fotbollsplanen vid byn
Järva dragspelsklubb kontakt Toivo Gustavsson e- post
Hundföreningen Järva Tassar Hemsida
Norra Järva Hembygdsförening Hemsida
4H Hemsida
Lerskap Hemsida Keramiken
Nedanför Akalla by finner du:
Akalla Bangolfklubb hemsida Akalla Kanaan 98 BGK
och
Akalla Kolonilottsförening info
mfl.....
Årligen återkommande aktiviteter i byn:
Påskmarknad En aktivitet som förekommer i olika omfång - år från år.
Söndagen den 28 mars 2010 håller Koloniträdgårdsföreningen i en mindre påskmarknad kl 12- 16.
Om vädret så erbjuder ute i marknadsstånden. Annars inne i kaféladan.
Valborgsmässofirande ordnas som alltid av Kista SC (tidigare Kista FC)
Ett mycket välbesökt arrangemang. Kista SC hemsida
4H dagen - infaller en gång på våren - och en gång på hösten
Järva Tassars hunddag - infaller på en söndagen i maj. Denna hunddag har varit återkommande i sex år. I år (2010) kommer ej aktiviteten att genomföras. Järva Tassars hemsida
Kista SC:s Vårmarknad - (brukar sammanfalla med hunddagen). I år blir det ju ingen Hunddag men Kista SC kommer att ha vårmarknad.
Återkommer med datum....Man brukar kunna boka bord i bykaféet. Telefon: 08-7515190 Hemsida Fynda bland Plantor, loppisgrejor m.m
Nationaldagsfirande - sördagen den 6 juni 2010
Nationaldagsfirande i Akalla By - i vänskapen och kärlekens tecken
Söndagen den 6 juni 2010 Klockan 12.00-23.00
Välkommen till ett traditionellt firande med Järva drag-spelsklubb & Hyllingeskolans elever åk 5 med Monica N Gustafsson. Musikaliska alster i kärleken o vänskapens tecken. Allsång, publiktävling, ansiktsmålning, tipspromenad.
Kom och prova på Glasstafflimålning kl.11:00-15:00 under ledning av konstnären Monica Halvarsson.
Kafé i Sädesmagasinet med bla Nationaldagsbakelser m.m. Nationaldagslotteri med ICA Akallas delikatesskorg.
Alla som kommer i sin hembygds dräkt bjuds på kaffe o kaka. Dragning av dagens vinnare i lotteri och tipspromenad.
Firandet avslutas med att vi tillsammans sjunger Nationalsången.
Kl 16-18 Kärlekskaraoke – kom och sjung!
Kl 18.00 börjar Salsakvällen. Gratis Drop-in-lektion Kl.18-19 med Martina Nylund och Henry Giraldo Caicedo! Därefter salsa för alla med DJ är Mark-Anthony Sheppard.
Under kvällen kommer det att vara en dansuppvisning med Martina och Henry. Vi avslutar kl 23.00
Övrigt: Norra Järva Hembygdsförenings Vildmarkskock lagar hjärtliga nystekta kolbullar med lingonsylt. 4H aktiviteter, Lerskap: Dreja Lovehjärtan i Keramiken.
Akalla by Kafé är öppet.. Grillen startar upp kl 15:00. Sockervadd, popcorn, chokladhjul. Mer utförligt program på plats.
Tag T-bana blå linje 11 Akalla slutstation.
Arrangörer: Järva Tassar, ideell hundförening, Kista Sportsclub, Stockholm stad Love 2010 samt Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning
Midsommarfirande - arrangeras av Akalla bys Arrangemangsgrupp. Välbesökt. Många gröna tillfällen för pic nic. Dans kring midsommarstång dagtid. Dans på dansbanan kvällstid.Lotteri och försäljning.
Sommardanser/square dance m.m på dansbanan olika arr.
Akalladagen - sekelskiftsmarknad (första söndagen i september) arr: Akalla bys arrangemangsgrupp
Julmarknad första söndagen i dec. 11.00 - 15.00 ( i Akalla By) med det som hör julen till. Tomten ringer in julen kl 11.00. Julmusik från scenen. Dansuppvisning. Mr Dannyman trollar 13.00-13.30. Tomten delar ut julklappar kl 14.00. Dans kring granen 14.30. Titta in i stugorna i byn! Arr: Akalla bys Arrangemangsgrupp
OBS! Programmet ser ungefär ut på samma sätt år från år.
Tillbaka upp
4 H
En självklar aktivitet på söndagar:
...och alla djuren.
En av två grisar- galten Särimmer - som fanns på gården 2004 ....
och några skatkompisar. Skatorna mumsar på
Särimmers hmmm...ja just det.
Varmt och gott.
"Klapphönan" Anna Karin bodde på gården ett tag.
Ankorna har en liten öppning i dammens is. Där kan de simma omkring vintertid .
Vintern 2009 ser man en ståtlig svart tupp med
tillhörande flock spatsera omkring på isen.
Dessa kaniner bor tillsammans med minigrisarna i en hage.
Grisarna höll sig inne i värmen dagen för fotografering.(2009)
Minigrisarna i inhängnaden vid 4H stallet. De tjuter när man
går förbi och slänger sig längs marken och nätet -
på sidan - för att om möjligt - bli kliade.2009
Tre hästar på kullen - kontrast mot Sibeliusgångens höghusrad.
Akalla i ett nötskal.
Getter har kommit och gått genom åren.
En av de första geterna på 4H hette Kelix
(när våra barnen var små i slutet på 80 talet ).
Hon var en sådan get som man inte kunde låta bli att ta till hjärtat.
Älskad av alla.
Kan man se något gulligare ? Ankungar på vift med sin mor.
Karpar finns det sen en tid tillbaka i dammen.
Tydligen övervintrar de. Här har en
karp kommit upp på land och en anka
smaskar uppenbarligen på den.
Ljuvlig tid. En av de vackraste tider i Akalla by.
Gott att få vara anka och slösimma i dammen ; )
Klapp (mini-) grisar september 2009
Byn och dess historia
Akalla By är en gammal by med historiska anor ända till bronsålderns tidevarv. Kvarlämningar som offersten, offerkälla, vikingagravar mfl är något som talar sitt eget språk.
En å korsar Akalla. Igelbäcken. Kanske syftar Akalla på "åkarlar" och de män som bodde vid ån.
Spännande tanke att kanske vikingar en gång i tiden farit fram på Igelbäckens vatten. I Igelbäcken finns en avlång fisk som kallas Grönlingen. Här kan du läsa mer om den Info .
Akalla bestod för 400-500 år sen, av tre gårdar. Öster-, Mellan- och Västergården.
Idag finns inte alla byggnaderna kvar till dessa gårdsformationer.
Lars Olov Lundberg flyttade som liten till Akalla Gård. Hans far arbetade som dräng under dåvarande arrendatorn Sigfrid Jansson. Lars Olov kom till byn som treåring (1951) och bodde där fram till 1970 då jordbruket lades ned.
Således har jag bott här längre än Lars Olov - även om jag bott ett par hundra meter från byn. Det är viktigt att länka samman nutid och historia för att förstå helheten.
Jag önskar att alla som bor runt, besöker eller verkade i denna miljö ska kunna
förstå det unika i att just få göra det.
Att vårda och ta till vara på den kulturella kraft och den charm det är att få vistas i den miljö som Akalla by erbjuder. Tyvärr blir många hemmablinda. Kanske kan den här sidan väcka din nyfikenhet!
Då jag framöver skriver lite om byn och dess historia så är mycket av materialet från Lars Olovs egna noteringar - som han frikostigt delat med sig till mig!
Tack Lars Olov!
Allt eftersom kommer jag även länka in min historia......
Sädesmagasinet
Ett magasin i tre våningar. Idag används de övre våningarna till förvaring av diverse saker samt marknadsstånd. Nedre delen används som kafé vid förenings-evenemang. Akalla by handikappsanpassades för några år sen och då tillkom den här rampen och träbänken - utanför magasinet. Två betaltoaletter skymtar i bakgrunden.
Lars Olov berättar:
Förr i tiden förvarade och torkade man säden här, efter det att man tröskat den.
Innan maskiner tog vid så tröskades säden för hand. Då använde man en så kallad slaga, bild - ett redskap som bestod av två käppar med en led nära mitten. Leden var egentligen en läderrem som höll ihop käpparna och med den gick man omkring och slog på sädesaxen - så att kornen föll ut och kunde samlas ihop.
När maskinerna gjorde sitt intåg i jordbruket kom tröskverket bild, en fenomenal uppfinning som underlättade och "snabbade upp" tröskningen av säden.
Idag finns varken slaga eller tröskverk kvar eftersom skördetröskan bild klarar av att göra allt på en gång, både skörda och tröska i ett moment.
Gamla skolhuset
Ett båtsmanstorp som senare började användas som skolhus. Akallas mindre folkskola som den kallades - var i drift 1892-1910.
I boken Akalla (utgiven 1988 av JM fastighet och Byggnads AB) går det att läsa en bildlig berättelse om en av skolans lärarinnor, Fanny Sjögren. Tyvärr har boken inget ISBN. I boken finner du allehanda information om Akallas olika tidsåldrar och bebyggelsehistoria nu och förr.
När skolan lades ned användes huset som förråd av militären. Senare monterades torpet ned och magasinerades på södra sidan av Stockholm. Väl återkommet till Akalla, så blev det tyvärr liggande länge i ett plåtskjul.
Efter en tid sattes det ändå upp och meningen var att det skulle det fungera som ett gammalt skolmuseum och bli integrerat i byn.
Så blev det inte. Det hyrdes istället ut till olika fotbollsföreningar och om jag inte minns fel, en gång till en hattmodist.
Lars Olov berättar:
I det gamla skolhuset finns det ett litet kök där lärarinnan bodde och ett stort rum som var skolsal. Jag vet inte så mycket om skolan elller lärare.
När jag var liten så tog man in säsongsarbetare för att hjälpa till med höskörden och de bodde i skolhuset. Resten av året stod huset obebott.
Skolhusets ursprungliga placering var där dagiset (Akalla Hill) ligger när man går vägen vid magasinet bort mot Ica-torget. Det flyttades till sin nuvarande plats när det återuppbyggdes efter magasinering.
Dansbanan
Aktiviteternas centrum och byns egen scen. Här hålls det olika uppträdande vid allehanda evenemang året om. Dans till levande musik sommartid. Dansuppvisningar och dansträning. Även skolavslutningscermonier och förskoledagar.
Dansbanan är även uppskattad som samlingspunkt för ungdomar. Ibland går det lite vilt till, så en hel del reparationer har det blivit genom åren.
Vem kastar kottar och grankvistar på dansbanan?
Kurre såklart!
Mellangården
Mellangården är ett panelat timmerhus i två våninga från 1770-talet. Huset fungerade som bostad till ca 1900. Därefter brukade miltiären Mellangården som expeditionslokal. (Hämtat från NJH:s hemsida)
Sen 1986 är det Norra Järva hembygdsförening säte. Mer info om huset hittar du på föreningens hemsida.
Lars Olov berättar:
Mellangården stod obebodd under alla år vi bodde på gården men användes som logi för befäl inom militären vid övningar i grannskapet.
------------
Bredvid Mellangården ligger ett privat hus (Bosse & Lena o hunden Cleo) som tillhör den gamla gårdsbildningen.
Lars Olov berättar:
I det hus som Bosse och Lena bor i idag bodde ladugårdskaren Oskar Andersson med hustru Rut och barnen Harald och Gunnel.
Eget tillägg: Harald är stugfogde och ser till Mellangården under veckan. Han är således också aktivsen länge i hembygdsföreningen. Så även systern Gunnel.
Om du har fårhuset och hagen i ryggen så ser du Mellangården
till höger och Nilssons hus till vänster.
Fårhuset
Med ryggen mot Mellangården så ser du fårhuset, ängarna och fälten. Längst bort även Granholmstippen.
Lars Olov berättar:
I det här huset fanns det en mangelbod med en stor handvevad stenmangel. Den hade två tunga skifferskivor och två trärullar som man rullade upp lakan och annat "mangelbart" på.
Det fanns en körväg ner vid fårhuset som slutade vid en loge ca 50 meter nedanför fårhuset.Tänk dig vägen förbi fårhuset, så var logen på vänster sida av vägen. Kanske man än i dag kan se grunden av logen.
Det fanns ytterligare en höloge som var belägen ännu längre ned i landskapet,
sluttningen nedanför fårhuset var en stor kohage i min barndom och i neder-
kanten mot åkern ca 300 meter åt höger var logen placerad, vid ett hagtorns-
snår. Vet ej om det finns kvar eller om bebyggelsen har tagit det.
igenom skåpet i därför avsedda springor och fäste ihop tråden runt balen.
Om jag minns rätt var det tre trådar på var bal.Storleken på balarna var ungefär dubbelt så stora som de maskinpressade balarna är idag, och vägde ungefär 60 - 70 kilo.
Ankdammen
På den här bilden som är tagen 2004 är dammen igenslammad. Huset efter ena sidan är fågelhuset. Här bor 4H:s ankor och höns. Olika sorter allt efter. Det har även funnits kalkoner en tid. Men det var i mitten av nittiotalet. Fjäderfäna får gå fritt i byn. Det är ingen ovanlig syn att mötas av tupp på strapats med hönor, krafsande och sprätande i buskagen runt omkring.
Fågelhuset
Lars Olov berättar:
Fågelhuset använde vi som vedbod under min uppväxt men det har berättats för mig att långt tillbaka var det ett brygghus där man bryggde t.ex äppelmust och dylikt.
Djuren på och runt gården - förr.
Lars Olov berättar:
På Ancies fråga om vi slaktade djuren själva så svarar jag :
Angående fiske så har ju Iigelbäcken sitt utlopp från Säbysjön och vidare ut i Edsviken. Så visst fanns det fisk i igelbäcken som vandrade till Säbysjön
Smultronet - en av flyglarna till Storgården
Nu har du säkert Sädesmagasinet i ryggen och Fågelhuset i närheten. Du har passerat markområdet där de små bodarna står och den öppna plats som brukar prydas av både majstång och julgran.
Du ser en grusgång in mellan två hus. Det till höger är Norra flygeln. Idag även kallat även Smultronet, där särskolebarn/ungdomar har sin eftermiddags-verksamhet. Stugan till höger på bilden är privatbostad och hyrs av Åhlins.
Lars Olov berättar:
I huset bredvid "smultronet" bodde arrendatorn Siffrid Jansson med hustru Margit och sonen Bengt, idag med efternamnet Akalla.
Vi bodde i det hus som idag kallas Smultronet. Jag hade en vad jag tycker underbar uppväxt på gården med frihet, djur och natur ända in på dörren. Det var lugnt och skönt, t. ex. så fanns närmast gatubelysning tre kilometer från gården.
Huset användes lite annorlunda då än nu. Det var delat i två delar. Den ingång som är idag var då till övervåningen och nyttjades av militären som expedition. Undervåningen hade en ingång från nuvarande baksidan av huset.
"Smultronet" är ett hus från 1700-talet och användes som bagarstuga, därav tegelugnen som fortfarande finns bevarad i huset. Under den tid vi bodde där fanns det ingen annan värmekälla än vedspis och kakelugnar (som ännu finns på plats). Det fanns inget varmvatten utan vi värmde på vedspisen eller el-platta. Det fanns ingen toalett inomhus så det var bara att gå till utedasset (väldigt kallt på vintern).
-----------
Huvudhuset, Storgården, i denna gårdsformation ser du först när du passerat in på gårdsplanen.
Storgården
Den mest unika byggnaden i Akalla By. Enligt en del även på hela Järvafältet. Här bodde t.ex. Eva Horn (mormor till Ribbing, en av de sammansvurna i samband med mordet på Gustav den III - 1792). Huset är en vacker byggnad i karolinsk stil med ett högt valmat tak bild. På baksidan av huset (mot terass-trädgården) ser man en tresidig utbyggnad (burspråk).
Idag hyr Beatrice Konst- och Bildterapi, Storgården. Huset fungerar även som träffpunkt för Järva Dragspelsklubb och Järva Tassar.
Lars Olov berättar:
Huset sägs vara från mitten av 1600-talet och en gång en av drottning Kristinas många jaktstugor. Storgården består av sex rum och kök med en stor sal och hall.
I kammaren innanför salen finns en "nyligen" (under 70-talet) framtagen takmålning bestående av en målad himmel med en vacker flygande fågel.
En lite pitoresk sak i det hela är köket där hela östra delen av grunden sjunkit så att golvet lutar ca 3 grader. Jag minns att jag som liten satt och rullade boll på golvet. Satt man i den lägsta delen och rullade i "uppförsbacke" så kom ju bollen tillbaka av sig själv. Jättekul, tyckte jag.
Kryddträdgården - bredvid Storgården
sköts idag om av Margareta ( Beatrice Konst- och Bildterapi). Här finner du många gamla kryddväxter.
Terass-trädgården bakom Storgården
Här finner man inte så mycket fakta men någon säger att ryska fångar har byggt upp terassen och någon att adelsfolket höll hov här när de kom ut och hälsade på t. ex Eva Horn. Sant eller inte? Ja det kan jag inte avgöra.
I denna trädgård som sluttar i etapper har det avnjutits många måltider i det gröna. En syrenhäck löper parallellt utefter gångvägen och det finns gott om trädskugga vid varma sommardagar. Här kan ögonen vila på det gröna fältet som sträcker sig så långt ögat når.
På hösten dignar äppeträden av frukt. Många äppelkakor har det blivit genom åren.
På den tiden stadsdelen hade råd med kulturella satsningar så var Akalla dagen (första söndagen i september) en stor atraktion. Ett brudpar gifte sig då enligt gammal tradition - just här i naturen - framför korset i "fridluftskyrkan". Allmänheten fick ta del av vigseln och det var en härlig feststämning i byn.
Idag är det ett minne blott.
Friluftskyrka i terassträdgården
Däremot är detta idag, ett perfekt ställe för eftertanke och andrum.
4Hs klubbstuga
Lars Olov berättar:
Stugan användes i gamla tider som badstuga, tvättstuga, slöjdstuga och snickarbod.
I tvättstugan fanns till vänster en stor pannmur som vedeldades och rymnde ca 300 liter vatten. Även tvättbaljor av trä för byken (byk) .
Slöjdstugan var en guldgruva för en liten kille som jag, det fanns hur mycket som helst att utforska och "snickra" med - vad gäller allehanda gamla verktyg. Gamla sågar med träbåge samt "spännsnöre" för att spänna sågbladet, skedborrar som man inte tror att det går att borra med.....
.....och hyvlar i alla utföranden - för att kunna tillverka och reparera det man behövde på gården.
Utanför tvättstugan stod en slipsten bild där det slipades liar bild , knivar till slåttermaskiner bild, yxor och allehanda knivar.
Snett bakom tvättstugan, i träddungen, fanns en gårdssmedja med en stor bälg bild som försåg glöden på ässjan bild med syre. Den användes för allt smide ända fram till första hälften på 1950 talet, därefter förföll den och jämnades med marken.
Kvarnen
Lars Olov berättar:
Kvarnen hade en gröpkvarn som hade två liggande kvarnstenar med sfäriska spår på, vilka har till uppgift att föra de krossade havrekornen till utkanten av stenarna så att de kunde samlas upp och förvaras i jutesäckar och användas vid rätt tillfälle.
Gröpe info är grovmalt havre som användes till foder för korna på vinterhalvåret som kosttillskott.
Här kan du se hur en gröpkvarn ser ut ( detta är en beskrivning av en vinddriven kvarn) - se under Rubriken "Bildspel" i stapeln till höger på denna sida. "beskrivning gröpkvarn"
En lite lustig detalj är att nyckeln till kvarndörren bestod av en vinklad järnten* med ögla som man förde in i det lilla hål som finns i dörren, den lilla vinklade delen på tenen förde undan en träslå på insidan av dörren.
Det var det ända som reglade dörren från obehöriga.
* En järnten är en järnpinne med en böj i ena änden och en ögla som handtag i den andra änden.
Grillplatsen
I anslutning till denna plats kan även större sällskap grilla på de permanent uppsatta grillarna. Bakom grillplatsen skymtar fotbollsplanen.
Handikappsanpassad lekplats och plaskdammen
Här finns plats för lek och bad. Byggnaden som syns ovan plaskdammen är "Stallet" med bykaféet och konferenshall. Drivs idag av Kista SC.
Lars Olov berättar:
"Stallet" är egentligen den äldre delen av ladugården som senare utökades med den högra delen till en större ladugård. Den hyste ca 22 stycken mjölkkor och i den äldre delen stod det lika många kvigor info och ett antal kavlar.
Den gamla ladugården - idag bykafé
Keramiken
komplement till texmaterialet nedan
Lars Olof berättar:
Gamla snickeboa och raststugan till vänster på bilden.
"Keramiken" är det hus som skymtar i mitten . På den tiden barn och ungdomskultur fick kosta så stod snickeboa öppen för alla i området. Här fick de hjälp med att tillverka sina egna uppfinningar.
Keramiken var också en öppen verksamhet för oss boende i området. Affe var den trygga vägledaren i lerans värld. Många alster skapades i denna kreativa atmosfär. Jag minns att jag satt uppe på nätterna när barnen var små och arbetade fram olika skapelser ur lerklumpar - som efter torkning sen kunde lämnas in för bränning och glasering. När man köpte sin lera så betalade man för hela processen, ja från lera till keramik.
Affe lämnade ett stort tomrum efter sig och många är vi som länge saknade honom, lokalen och den självklara möjligheten att få skapa.
Idag bedrivs privat verksamhet men inom den keramiska världen förståss.
Lars Olof berättar:
Det du kallar gamla snickeboa är från 1930 talet, (med reservation) kanske äldre. Ursprungligen ett stall med vad jag minns tre spiltor. På 50-talet fram till 1959 fanns det två hästar på gården, ett brunt sto info vid namn Saga och en hingst vid namn Grålle. Sitt namn fick hingsten då han var grå till färgen som föl info .
Båda två var urstarka hästar av nordsvensk ras.
Till höger om stallet var det ett vagnslider info . Där stod det på 50-talet en Landå bild med läderklädsel på sätena och kuskbock som var sammetsklädd. Landån var försedd med karbidlyktor bild och var i övrigt glänsande svart.
" Keramiken" användes som sädesloge info med sädesgolv på båda sidor om dörrarna och även med dörrar på andra sidan för genomfart till baksidan av logen.
Tillbaka upp
4H ladan skymtar ovanför gamla snickeboa
Gavel på 4H ladan
Verksamheten har från att vara bred och djurrik krympt. De som arbetade med 4H i byn från början ( 70-talet och framåt) var avlönade men med tiden skulle allt arbete ske mer och mer ideellt.
Idag åker många av djuren på semester på sommaren. Den tid då människo-barnen är lediga från skolan och har möjlighet att vara mera med dem varje dag.
Det är även svårt att få tag på idella som har kunskap och kan ta hand om djuren på helger, semestrar osv. när den ordinarie 4H styrkan ej kan vara på plats. Allt är en ren ekonomisk fråga.
Alla våra barn har tacksamt vuxit upp i denna verksamhet. Uppfödning av ankungar, axelbrott efter ko-ridning, mockning, getpromenad, lammning, griskultingar, kycklingar, infösning av fjäderfän på kvällen, kaninhoppning, tömkörning - ja listan kan bli lång på det man får vara med om som barn inom 4H.
Det är inte självklart att få en nära kontakt med djur under sin uppväxt - det är en fantastisk förmån - som tyvärr håller på att försvinna.
Lars Olof berättar:
4h ladan inrymnde till vänster i byggnaden, ett traktorhus med infart från norrsidan och den högra delen inrymnde också en sädesloge med dubbeldörrar på var sida för infart från båda håll.